NÄSTA ÄMNE
KMPA vs Laktosintolerans
Hur man skiljer dem åt

KMPA är en immunmedierad respons på proteiner i mjölk eller mejeriprodukter, medierad genom IgE- eller icke-IgE-mekanismer.
Laktosintolerans (LI) är ett icke-immunmedierat tillstånd och beror på frånvaro av (eller brist på) enzymet laktas.
Laktos är den dominerande kolhydraten (eller sockret) som finns i bröstmjölk och mjölk från andra däggdjur och kräver enzymatisk hydrolys via enzymet laktas i tarmen för att kunna absorberas.1
Symtomen på LI kan vara uppblåst mage, kraftig gasbildning, obehag i buken och diarré på grund av att osmält laktos passerar in i tjocktarmen där den fermenteras. Symtomen på laktosintolerans kan därför lätt förväxlas med KMPA.
Det finns 2 typer av laktosintolerans (LI), primär och sekundär.
Det är viktigt att notera att primär LI vanligtvis inte manifesterar sig kliniskt före 5 års ålder1. Cirka 70 % av världens befolkning, oftast vuxna, lider av primär LI som är genetiskt betingad och som över tid leder till en gradvis minskning av laktasuttrycket.1,2
Sekundär LI kan uppstå i alla åldrar, när det finns villusskador, till exempel vid tarmenteropati, som kan förekomma hos vissa spädbarn med KMPA.1 Sekundär LI är övergående och när orsaken, vanligen viral gastroenterit (eller tarmenteropati vid KMPA), har behandlats går den snabbt över.3
Laktos är viktigt för spädbarn med KMPA. Laktos är den dominerande kolhydraten i bröstmjölk och den största fasta beståndsdelen, som motsvarara cirka 70 g/liter.4 Laktos är även grundbyggstenen i nästan alla humana mjölkoligosackarider (HMO) som finns i bröstmjölk. HMO är den tredje största fasta beståndsdelen i bröstmjölk.4
Andra kolhydrater i bröstmjölk
HMO är en komplex blandning av oligosackarider. Varje mammas bröstmjölk är unik och anpassad till just hennes barn – det mest fulländade, skräddarsydda livsmedlet.
Det finns cirka 200 HMO:s i bröstmjölk, men sammansättningen beror på flera faktorer, inklusive genetik, tidpunkt för amning, paritet, geografi och andra faktorer. HMO är viktiga immunmodulerande komponenter i bröstmjölk, och mer information finnshär.
References:
1). Heine RG, et al. World Allergy Organ J. 2017 Dec 12;10(1):41
2). Harvey CB, et al. Ann Hum Genet. 1998;62:215–23.
3). Heyman MB. Pediatrics. 2006;118:1279–86. 4). Zivkovic AM, et al. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011;108 Suppl 1(suppl 1):4653‐4658