Kolik

Colic

Kolik är ett tillstånd som kännetecknas av överdriven, ofta otröstlig gråt hos spädbarn, vanligtvis under de första veckorna/månaderna.1,2

Majoriteten av spädbarn med kolik får symtomförbättringar vid 3 månaders ålder.3

Spädbarnskolik är ett vanligt tillstånd (17–25 % hos spädbarn ≤ 6 veckor4 och orsaken till cirka 20 % av barnläkarebesöken under barnets första veckor.5)

En vanlig definition som används för att beskriva kolik är när en annars frisk bebis gråter mer än 3 timmar per dag, mer än 3 dagar i veckan1,6 och under en period av 3 veckor eller längre.7 

Kolik & KMPA

Vad orsakar kolik hos spädbarn?

Experter tror att orsakerna till överdriven spädbarnsskrik eller spädbarnskolik kan vara multifaktoriell. En hypotes är att det beror på den omogna utvecklingen av matsmältnings- och/eller nervsystemet.1,9

Det finns också forskning som kopplar kolik till tarminflammation. I en studie av Rhoads et al (2019) rapporterades  att kolik hos spädbarn var starkt kopplad till tarminflammation och dysbios, med färre bifidobakterier.10

Kolik kan också orsakas av sjukdomar, såsom reflux eller av föräldrars stress, såväl som KMPA. En underliggande sjukdom är dock sällan orsaken till enbart otröstlig gråt/spädbarnskolik (endast hos mindre än 5 % av barnen).1,7

Gråt anses vara en normal, accepterad del av ett barns utveckling och bör tydligt särskiljas från otröstlig gråt eller spädbarnskolik.

Kan det vara ett Symptom på Komjölks-proteinallergi?

Kolik hos spädbarn har visat sig vara kopplat till intag av komjölksprotein11, och anses vara ett potentiellt symptom på KMPA hos både modersmjölksersättning12-14 och ammade spädbarn.11,15

När man överväger diagnosen KMPA är det viktigt att notera att majoriteten av dessa spädbarn har minst två symtom som påverkar minst två olika organsystem.16-18

Därför bedöms det enskilda barnet och omfattningen av dess symtom. Detta kan uppnås med hjälp av ett evidensbaserat verktyg som Cow's Milk Related Symptom Score (CoMiSS™) som hjälper dig att avgöra om KMPA kan vara orsaken.19,20

References:

1). Zeevenhooven J, et al. Pediatr Gastroenterol Hepatol Nutr. 2017 Mar;20(1):1-13.
2). Sung V. Aust Prescr. 2018 Aug;41(4):105-110.
3). Savino F, et al. Ital J Pediatr. 2014;40:53.
4). Koppen IJ. 5th NNI European meeitng. 2018.
5). Banks JB, et al. Colic. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing. 2023 Jan.
6). Zeifman DM, St James-Roberts I.Curr Opin Psychol. 2017 Jun;15:149-154.
7). Roberts DM, et al. Am Fam Physician. 2004;70(4):735-40.
8). Wessel MA, et al. Pediatrics. 1954 Nov;14(5):421-35.
9). Hjern A, et al. Acta Paediatr. 2020; 109: 1733– 1744.
10). Rhoads JM, et al. J Pediatr. 2018;203:55-61.e3.
11). Jakobsson I & Lindberg T. Acta Paediatr Scand. 1979;68(6):853-9.
12). Savilahti E. Allergy. 1981 Feb;36(2):73-88.
13). Lothe L, et al. Pediatrics. 1982;70(1):7-10.
14). Lothe L & Lindberg T. Pediatrics. 1989 Feb;83(2):262-6. Erratum in: Pediatrics. 1989;84(1):17.
15). Jakobsson I & Lindberg T. Pediatrics. 1983;71(2):268-71.
16). Lifschitz C & Szajewska H. Eur J Pediatr. 2015;174:141-50.
17). Høst A & Halken S. Allergy. 1990;45(8):587-96.
18). Høst A. Pediatr Allergy Immunol. 1994;5(5 Suppl):1-36.
19). Vandenplas Y, et al. Acta Paediatr. 2015;104(4):334-9.
20). Vandenplas Y, et al.The 2022 Update. Nutrients. 2022;14(13):2682.
21) Vandenplas Y, et al. An ESPGHAN position paper. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2023 Jul 26.