Urtikaria

Urticaria

Urtikaria är en vanlig hudsjukdom och har beskrivits som en intensiv klåda med upphöjda blåsor (ödem i fascia superficialis) vanligtvis 1 till 2 cm i diameter, men kan vara större när de smälter samman; de kan också verka bleka till starkt erytematösa.1

Det kan förekomma i alla åldrar och har en livstidsprevalens på cirka 20 % i den allmänna befolkningen.1

Urtikaria, med eller utan angioödem, kan klassificeras som akut eller kronisk. Vid akut urtikaria, även om individuella svalor försvinner inom några timmar, kan de återkomma i upp till sex veckor, beroende på etiologin och kan förekomma på vilken del av huden som helst.1

Urtikaria & KMPA

Vad orsakar Urtikaria hos Spädbarn?

Den vanligaste orsaken till akut urtikaria hos spädbarn är födoämnesallergener, såsom mjölk-/mejeriproteinallergi. Exponering för insektsbett, medicinering eller infektion kan också resultera i nässelutslag.1 Orsakerna till akut nässelutslag kan ofta identifieras hos spädbarn, medan vid kronisk nässelutslag kan den specifika utlösaren bara hittas i 10–20 % av fallen.2

Kan det vara ett Symptom på Komjölks-proteinallergi?

Akut nässelutslag är ett av de många hudsymptomen på komjölksproteinallergi (KMPA).3 Urtikaria har rapporterats förekomma som ett symptom på KMPA hos nästan 30 % av spädbarnen och uppträder vanligtvis snabbt efter intag av komjölk/mejeriproteiner. 4,5

När man överväger diagnosen KMPA är det viktigt att förstå att majoriteten av dessa spädbarn har minst två symtom som påverkar minst två olika organsystem.3,6,7

Därför bedöms det enskilda barnet och omfattningen av dess symtom. Detta kan uppnås med hjälp av ett evidensbaserat verktyg som Cow's Milk Related Symptom Score (CoMiSS™) som hjälper dig att avgöra om KMPA kan vara orsaken.8,9

References:

1). Schaefer P. Urticaria: evaluation and treatment. Am Fam Physician. 2011;83(9):1078-84.
2). Kulthanan K, et al. J Dermatol. 2008;35(6):330-5.
3). Lifschitz C & Szajewska H. Eur J Pediatr. 2015;174:141-50.
4). Hill DJ, et al. Clin Allergy. 1988;18(5):481-90.
5). Vandenplas Y, et al. Arch Dis Child. 2007;92(10):902-8.
6). Høst A & Halken S. Allergy. 1990;45(8):587-96.
7). Høst A. Pediatr Allergy Immunol. 1994;5(5 Suppl):1-36.
8). Vandenplas Y, et al. Acta Paediatr. 2015;104(4):334-9.
9). Vandenplas Y, et al. The 2022 Update. Nutrients. 2022;14(13):2682
10). Vandenplas Y, et al. An ESPGHAN position paper. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2023 Jul 26.
11). Weiss LN. Am Fam Physician. 2008 Apr 15;77(8):1109-14.